Evolving MADness ~ Kapitel sju

Jag kämpade för att komma ut ur hans grepp, men han håller fast mig.
-Felicity! Ta det lugnt! Ropar han åt mig. Jag skakar på huvudet.
-Lämna mig ifred! skriker jag år honom. Han stannar upp och tittar på mig. Hans händer faller till sidan. Jag slutar vrida och vända på mig.
-Jag… Jag vill inte vara med någon som pratar skit om mig bakom min rygg! säger jag. Han tittar på mig.
-Tror du verkligen att jag någonsin skulle snacka skit om dig bakom din rygg? frågar han lugnt. Jag brister ut i gråt. Jag lägger mitt ansikte i mina händer. SEIKE kommer och kramar om mig. Han stryker mig över ryggen.
-Förlåt, det var inte meningen att såra dig. Din lärare berättade bara om dig för mig. Tror du vekligen att jag skulle snacka skit om någon jag inte ens känner? Frågar han. Jag tar bort händerna från mitt ansikte och tittar upp mot honom. Han är ganska mycket längre än mig.
-Jag vet inte.., svarar jag. Han ler mot mig. Jag snyftar och begraver mig i hans tröja. Det var länge sedan jag fick gråta ut såhär med någon. När jag tänker efter har det faktiskt aldrig hänt. Han stryker mitt hår och låter mig gråta ut. Jag hade många år av gråt inom mig.
Efter ett tag sätter han sig ner och lutar sig mot väggen. Jag kröp ihop i hans knä och han höll om mig.
-Jag antar att det här inte bara är om mig va? Frågar han. Jag skakar på huvudet.
-Nej… Det är allt… Det är mitt liv, svarar jag. Han stryker mitt hår. Jag börjar berätta om min barndom, lite i taget. Jag berättar om hur min pappa slog mig när jag pratade, min mamma som hotade mig med en kniv en gång och om min lillasyster som tydligen var, och är, mer värd än mig.
Efter en stund blir min röst hes. Jag har aldrig använt min röst så här mycket på samma gång. Jag slutar prata en stund och vilar min röst. Tårarna har tagit slut och nu sitter vi tysta och kramar varandra.
-Hur mycket är klockan? Frågar jag för att bryta tystnaden. Han tar fram sin mobil och tittar på den.
-Kvart i elva, svarar SEIKE oberört.
-Åh, förlåt mig, jag har hållit dig kvar här. Du har ju lektioner, säger jag och börjar resa mig upp. Men SEIKE drar tillbaka mig.
-Det var ju jag som tog med dig hit. Jag kan inte direkt skylla på dig, svarar han. Jag tittar honom i ögonen. Han ler ett litet leende mot mig. Sakta ser jag honom luta sitt huvud närmare mitt och hans varma läppar möter mina. Jag lät mina ögon falla ihop. Till en början är kyssen skön. Det är som om vi flyter på moln. Sedan kommer mina minnen tillbaka. Minnen av tidigare kyssar. Minnen av slag.
-Kyss mig, bad Kevin. Vi satt hemma på mitt rum tillsammans. Mor hade varit på ett ganska bra humör, så hon lät mig ta med en kompis hem. Jag skrattade lite åt honom och kysste honom. Kevin kysste mig tillbaka. Han drog mig mot sig och lade sig ner så att jag hamnade på honom. Han smekte mig över ryggen. Hans hand gled ner mot min rumpa och jag försökte inte stoppa den. Plötsligt slets dörren upp och min lillasyster Grace stod i dörröppningen. Hon stirrade på oss med stora ögon. Sedan, innan jag hann stoppa henne, skrek hon på mamma. Mor kom upprusande för trappen och sprang in i mitt rum. Hon stirrade på först mig, sedan honom och sedan hans hand, som fortfarande låg kvar på min rumpa. Mor slet bort mig från honom, tog en bok och jagade ut Kevin ur rummet. Hon röt något om att han skulle få stryk om han kom tillbaka. Jag hörde hur han sprang ner för trappan och lämnade lägenheten. Sedan tittade mor på mig och släppte boken. Hon tog mig runt handlederna med ett hårt grepp, tvingade ner mig på golvet, tog en sax och började skära mig i armen med den. Jag skrek av smärta, men Grace kom och höll för min mun. Jag tittade henne bedjande i ögonen. Om Grace hade sagt åt mor att sluta, så skulle hon ha gjort det. Men Grace hånlog bara åt mig. När mor hade ristat klart i min arm började hon slå mig i ansiktet. När hon kände sig klar med mig reste hon sig upp och lämnade mig där på golvet, blödande från både armar och ansikte. Grace följde efter henne och räckte ut tungan åt mig innan hon lämnade rummet.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hehe, förlåt för bilden på armen. Några av er kanske anser den som stötande, eller något sånt. Förlåt isåfall! c: