Hans ansiktsuttryck förändras. Från glad, till ett förvånat ansiktsuttryck och samtidigt ser han plågad ut.

   Vi står och tittar på varandra ett tag, innan Kevin sakta lutar sig närmare mig. Jag gör samma sak, fuktar mina läppar med tungan och lutar mig sedan sakta närmare Kevin. Hans blick flackar mellan mina läppar och mina ögon. Jag frigör en av mina händer från hans. Någon gång under processen måste vi ha flätat samman våra händer utan att vi tänkte på det.

   Jag lägger den frigjorda handen på hans höft och tar ett steg närmare honom. Han tar sin fria hand och lägger på min kind. Vi kollar in i varandras ögon en sista gång innan vi båda sluter dem och låter våra läppar möta varandra i en lång kyss. I början är kyssen mjuk, men ju längre vi kommer i kyssen, desto grovare blir det. Jag låter min tunga glida in i hans mun och hans tunga glider in i min.

   Jag tappar helt bort tiden. Vi kan ha stått här i flera timmar redan, utan att jag har märkt det. Jag låter min hand glida ned lite längre ned, till slutet på hans rygg. Där väntar jag på någon slags tillåtelse att gå längre ned. Kevin släpper min hand som fortfarande är ihopflätad med hans och trycker mig närmare sig själv. Jag tar det som ett ja.

   Min hand glider ned på hans rumpa och sedan ned på hans lår. Jag lyfter upp honom i först ena benet och sedan det andra, för att sedan ställa mig så att hans rygg hamnar mot väggen.

   Kyssen blir vildare och vildare. Jag vill ha honom. Så mycket.

   Plötsligt hugger smärtan tag i mig igen och jag drar undan mina läppar och min tunga. Åtrån försvinner och ett illamående stiger inom mig. En gång ville jag göra allt det här med Ron. Jag ville ha honom lika mycket som jag vill ha Kevin nu.

   Vad håller jag på med? Jag kan inte ligga med Kevin redan nu. Jag vill inte att han ska bli något tröstligg som jag sedan kommer undvika för resten av mitt liv.

   - Förlåt, Kevin, men jag kan inte göra det här, säger jag och släpper ned honom på marken. Han sänker sin blick.

   - Okej, svarar han. Jag lyfter hans haka tills hans ansikte är mot mitt igen. Jag pussar honom på näsan.

   - Men jag gillar dig verkligen. Supermycket. Jag kanske till och med älskar dig. Det är bara det att... om vi gör det nu ... så är jag inte säker på att vårat förhållande kommer bli ... duvet... seriöst, säger jag och ler.

   - Så du menar att jag bara kommer bli någon du har sex med då och då? frågar han en aning surt. 

   - Nej. Jag menar att jag älskar dig för mycket för att det ska kunna bli så, svarar jag. Han ler en aning.

   - Jag älskar dig också, säger han sedan och rodnar. Jag ler ett stort leende och tillsammans går vi sedan ut ur toaletten, hand i hand.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Don't judge, novellen kommer ner till mig från ett svart hål i rymden, jag bara skriver ner den okok.;-;