- Förlåt, men jag behövde ett gott skratt. Särskilt nu .., säger jag och börjar komma bort från konversationen.

Vi står mitt emot varandra. Jag torkar bort allt smink som har runnit ned från hans ansikte.

   - Så, ja, säger jag och ler när jag är klar. Han ler svagt mot mig.

   - Vänta här så ska jag gå och hämta mitt smink, säger jag och går ut ur dörren.

   Där utanför står tjejerna som mobbade Kevin. Jag stirrar hotfullt på dem. Om de går in där så kommer jag slå ihjäl dem. De backar sakta undan med skräck i sina ögon. Jag fortsätter gå. Mitt skåp ligger längst bort i den smala korridoren. Jag går förbi alla andra, till mitt skåp. 241, 243, 245. Skåp nummer 245 är mitt.

   Jag tar fram min skåpnyckel och låser upp låset. I min väska ligger sminket, så jag öppnar den och rotar efter sminkväskan.

   - Vart är du... kom igen... säger jag stressat. Jag vill inte att de där tjejerna ska vara nära honom en enda sekund till.

  När jag äntligen hittar sminkväskan så slänger jag igen skåpet och springer tillbaka. Jag har ingen bra magkänsla. Något har hänt. När jag kommer runt hörnet så ser jag hur de fyra tjejerna kommer gående ut från toaletten där Kevin var. Jag stannar och ser på medan de går och sedan springer jag in på toaletten. Kevin ligger avsvimmad på golvet, blodig i ansiktet.

   - Kevin.

   Jag skriker inte, bara säger hans namn.

   På något sätt känns det fel. Hans namn känns fel på honom. Han heter något annat, jag vet bara inte vad.

   Jag lyfter upp honom och går ut. Med honom i famnen går jag till vårat hemklassrum. Där inne lägger jag honom på bänken där Ron tog självmord.

   - Här är platsen där min bästa vän dog. Han tog självmord för att han blev mobbad av samma tjejer som slog ned dig. Och jag känner inte dig än, vet inte ens om jag kan kalla dig vän, men jag tycker om dig. Du ska inte ha samma öde som Ron! skriker jag åt honom. Ingen reaktion.

   - Vakna för i helvete, Kevin! skriker jag och ger honom en örfil. Han mumlar något och sedan öppnar han ögonen lite.

   - Vad ... Vad hände? frågar han och sätter sig yrt upp. Jag kramar honom hårt.

   - De slog ner dig. Tjejerna, svarar jag tyst.

   - Åh .., säger han och lägger hakan på min axel. Vi blir stående så ett tag. Men tillslut släpper vi varandra.

   Jag hjälper honom ner på golvet och sedan går vi tillbaka till toaletten där min sminkväska ligger på golvet. Kevin tar upp den och ger mig den. Jag tar emot den och öppnar den sedan.

   - Nu så, låt oss fixa ditt smink, säger jag och ler. Han nickar och sedan börjar jag fixa hans smink.

 

Tack för att du tar dig tid
att kommentera mitt inlägg :)