Kevin: Kom då.

Du: Redan på väg.

Jag stängde ner datorn, klädde på mig och gick ut.

♥----------------------------------------------------------------------------------------------------♥

Jag knackade på dörren till Kevins lägenhet. En flicka öppnade. Hon var klädd i en röd, vit och svart klänning. Hennes lugg var plattad medan hennes hår där bak var lockat.

-Vem är du? Har jag kommit fel? frågade jag. Hon började skratta.

-Det är jag, Kevin! sa hon. När jag kollade noggrannare så såg jag att det var han.

-Kevin! Vad har du på dig? for det ur mig. Jag slog handen för munnen och började rodna.

-Förlåt, sa jag generat. Han bara skrattade.

-Det är lugnt, gullunge, jag är van, svarade han med sitt vackra leende.

-Får jag komma in? frågade jag. Han gick åt sidan för att släppa in mig. Han ledde upp mig på sitt rum. Han sa åt mig att sätta mig på sängen. Han kopplade in en gitarr till en högtalare och lade den bredvid mig. Jag tog mig friheten att leka lite med den. Jag satte mig och började spela en låt jag hade skrivit när jag var 14 och just hade slängt ut pappa. Den hette ”When you dissapear”. Jag sjöng texten svagt för mig själv.

I remember a time when everything was okay.

That time when you was there.

That time when you remembered my name.

That time when you loved me,

And that time when I loved you.

That time was long ago,

That time has passed.

When I need you the most,

That’s the time when you dissapear.

Tårarna fylldes i mina ögon men jag blinkade bara bort dem.

När Kevin kom in igen hade han 4 andra killar med sig.

-Säg hej till Amanda allihopa! Sa Kevin.

-Tjena, jag heter Seike, sa en kille med piercings. Han hade svart hår med vita slingor. Han var ganska smal och hade ett smalt ansikte.

-Hej, jag heter Jenziih, sa en kille med sjal över munnen och näsan. Han var lång och hade blont hår.

-Tja, jag heter Ray, sa en kille med blont, spretigt hår. Han var ganska lång och smal och hade nästan ett litet hotfullt utseende.

-Hejsan, jag heter Linder, sa en kille med rött hår. Han hade en mustasch och skägg. Han såg ut att vara äldst av killarna.

-Amanda, svarade jag och log. De log tillbaka.

-Jag kanske också ska presentera mig, sa Kevin. Jag blev förvånad.

-Jag heter YOHIO, fortsatte han.

-Men…va? jag var förvirrad. De började skratta.

-Jag heter Kevin, men YOHIO är mitt artistnamn. Jag är med i bandet Seremedy men jag har också en solokarriär. Jag berättar mer senare, förklarade Kevin. Kevin, eller YOHIO, tog upp sin gitarr och de andra ställde sig bakom sina instrument. Seike sjöng, Ray spelade gitarr, Linder spelade trummor och Jenziih spelade bas.

De började spela en låt som hette Déjà vu. Seike började sjunga med en underbar röst.

I traveled far, Discovered space

It's like I know this place

I have a feeling we have met before

Aaah…

But everything is new

And all our dreams will soon come true

I came to paradise

With you

Déjá Vu Déjá Vu

We were meant to be together

Déjá Vu Déjá Vu

Written in the skies

And that's the way of love

Somebody brought you here to see

A shape of destiny

You have a feeling we've been here before

Aaah…

So enter here with me,

Where nothings like it seems to be

together for eternity

Déjá Vu Déjá Vu

We were meant to be together

Déjá Vu Déjá Vu

Written in the skies

And that's the way of love

Kevin drog igång ett gitarrsolo. Han var verkligen duktig på att spela gitarr

But even though it's just a dream

Let's fall asleep to let us meet

Just once again

Aaah…

Déjá Vu Déjá Vu

We were meant to be together

Déjá Vu Déjá Vu

Written in the skies

And that is

Déjá Vu Déjá Vu

We were meant to be together

Déjá Vu Déjá Vu

And that's the way of love

Jag applåderade åt dem. De bugade sig och sedan gick Seike, Ray, Jenziih och Linder. Seike blinkade med ena ögat mot mig.

-Lät det bra? frågade Kevin.

-Skojar du eller? Ni var jättebra! svarade jag.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag läste just igenom hela den här novellen. Tårarna forsade ner för mina kinder. Det var så mycket känsloooorrrr!!!! DDD'8 Jag döööööööööööööööööööööööööööööööööörrrrrr. Jag menar inte att vara egoistisk här, jag varnar er bara för mycket känslor.. ; u ; Gosh... Jag hoppas att ni ska gilla den lika mycket som jag gör ; u ; cX